Forskningsstudie – Nyttoeffekter med GPS-larm

Sammanfattning
För kommunerna utgör kostnaderna för personer med demenssjukdom mer än 40 procent av deras totala kostnader för vård och omsorg och vi vet att samhällets insats förväntas öka framgent. Risken är att resurserna inte kommer att räcka till för att bevara en optimal livskvalité. Ett sätt att möta detta är att utnyttja olika tekniska lösningar. Mobila trygghetslarm är en möjliggörande teknologi med stor potential. Huvudsyftet med studien var att se på vilken grund mobila trygghetslarm kan vara ett verktyg som utvecklar vården och omsorgen för personer med demenssjukdom och underlättar för deras familjer i den dagliga tillvaron. Studien fokuserade på personer med demenssjukdom i eget boende.

Undersökningen gjordes som en observationell interventionsstudie med deltagande från 24 kommuner. Enkäter besvarades före och efter användningen av ett på marknaden förekommande larm (Posifon TM4, Posifon AB, Göteborg). I analysen medtogs resultaten från de 36 användare som använt larmet längst tid, i genomsnitt 165 dagar. Dessa genererade 650 larm som hanterades med hjälp av den Internetbaserade plattform som ingår i konceptet.

Studien kom främst att omfatta personer med en långvarig demens, i medeltal 5,3 år sedan symptomdebut, vilket ledde till att flera användare inte kunde fullfölja studien då särskilt boende blev aktuellt men vi kunde konstatera att man använde larmet ända fram till denna tidpunkt i sjukdomsutvecklingen. För optimal funktion krävdes att en närstående kunde sköta handhavandet av larmet. Inte oväntat var det anhöriga som angav störst nytta med larmet med minskad stress och oro då brukaren vistades ute. Kommunrepresentanterna bekräftade nyttan av de mobila trygghetslarmen och konstaterade att larmen skapade en möjlighet till fortsatt eget boende samtidigt som kostnaden för räddningsinsatser i samband med att dement person försvunnit minskade väsentligt. Dessa observationer bekräftades av de enskilda situationer som uppkommit under studietiden liksom i den nyttokostnadsanalys som utförts parallellt med användarstudien.

I denna rapport konstateras att Posifon och liknade mobila larm har klara positiva effekter inte bara för användarna, utan även för anhöriga, övriga närstående, kommunerna (äldreomsorgen) och staten (polisen). Det är därför särskilt viktigt att se satsningar av detta slag från ett bredare, samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnaden får inte vara ett hinder för användarna att använda Posifon och liknande larm utan larmen bör subventioneras i hög grad av offentliga medel.

En viktig del av analysarbetet gällde etiska aspekter som är förenade med nyttjandet av mobila trygghetslarm. Här har vi fokuserat på tre aspekter; medverkandes frihet och autonomi, påverkan på den personliga integriteten samt relationen till en rättvis fördelning av resurser. Med hänsyn tagen till den aktuella lagstiftningen, ser vi inga etiska hinder för att använda mobila trygghetslarm.

Studien syftar till att visa på det mobila trygghetslarmets roll i en individbaserad teknikutveckling där målsättningen en bibehållen livskvalité. Just trygghetsfaktorn kopplad till en ökad frihet framkommer mycket starkt i enkäterna och det är här vi har teknologins primära berättigande. Studien ger en bild av situationen då det mobila trygghetslarmet kommit in sent i sjukdomsförloppet men att ändå så många som 30 % av anhöriga ser det som en möjlighet att underlätta för fortsatt eget boende på basen av en relativt okänd teknologi får anses som positivt och adderar till det viktiga allmänmänskliga behovet av en trygg tillvaro.