Beslutsunderlag – Nora – Mobila trygghetslarm med GPS-funktion

Trygghetslarm är en insats som kan ansökas om enligt socialtjänstlagen men i Nora kommun kan också personer 80 år och äldre få trygghetslarm som generell service.

På vård och omsorgsboenden erbjuds inte trygghetslarm men väl kallelselarm. Den som inte har förmågan att hitta hem men har ett stort behov av aktivitet och rörelse begränsas till låst dörr eller att ha någon som följer med för att kunna hitta hem.

Mobila trygghetslarm med GPS-funktion berör både personer som bor i ordinärt boende samt de som bor på vård- och omsorgsboende. Tekniken kan även nyttjas för personer inom LSS-verksamheten.

Trygghetslarm är en trygghetsinsats och de allra flesta som ansöker behöver larmet för att känna sig trygga i hemmet. Den som har trygghetslarm begränsas i sin trygghet till att vistas inom boendets väggar då trygghetslarmet inte kan användas utanför bostaden. Detta tvingande vägval har som konsekvens att man isolerar sig och gör sig mer beroende av andras insatser än nödvändigt. Exempelvis istället för att själv gå till affären så ansöker man om bistånd för detta. Då allt fler som bor kvar i ordinärt boende även drabbas av kognitiv svikt har lösningar såsom rörelselarm och dörr larm använts för att få information om den enskilde är på väg att lämna hemmet. Detta innebär att vi faktiskt inför begränsningsåtgärder för individer som skulle kunna vara mer aktiva om vi kunde erbjuda andra trygghetsskapande alternativ.

Efterfrågan av trygghetslarm man kan bära med sig, mobila larm, har ökat inom ordinärt boende men även inom vård och omsorgsboende. Det är oftast inte funktionen att kunna larma utanför hemmet som efterfrågas utan möjligheten att bli hittad om man kommer bort sig sk GPS funktion.

Ärendet

Ärendet avser införande av mobila trygghetslarm med GPS funktion i Nora kommun.

Målgrupp

Två målgrupper är identifierade:

• den som söker trygghet utanför hemmet och själv kan definiera sina behov, man söker att kunna vara självständig och känna trygghet även utanför bostaden.
• den som inte själv kan definiera sitt behov, ex de med kognitiv svikt, och man söker att kunna fortsätta vara säker under vistelse utanför bostaden.

Målgruppernas behov kan mötas utifrån två lagrum, HSL och SoL

• utifrån HSL så är förskrivaren AT/SSK vad gäller de som ska ha larmet ur ett säkerhetsperspektiv och hanteras som en skydds- och begränsningsåtgärd.
• utifrån SoL så är förskrivare av larmen biståndshandläggare och hanteras som ett vanligt trygghetslarm. Ur detta perspektiv handlar det om att kunna fortsätta att vara självständig.

Tjänsten

Tre huvudsakliga frågor måste besvaras vid fomuleradet av tjänsten.

1. Vem ska besvara larmet?
2. Vem ska hantera larmenheten på daglig basis?
3. Vem ska administrera larmheten?

För att kunna tillmötesgå enskildas individuella behov måste flera olika erbjudanden vid användandet av tjänsten tillämpas:

den som kan definiera sina egna behov beviljas

• larm med egen larmmottagare, dvs en anhörig kan vara den som tar emot ett larm
• den enskilde sköter sin egen dagliga hantering av larmet (laddning m.m)
• Nora kommun administrerar larmenheten

eller

• Nora kommun står för larmbesvarandet/åtgärdandet
• den enskilde sköter sin egen dagliga hantering av larmet (laddning m.m)
• Nora kommun administrerar larmenheten

eller

• Nora kommun står för larmbesvarandet/åtgärdandet
• Nora kommun sköter den dagliga hanteringen av larmet (laddning m.m)
• Nora kommun administrerar larmenheten

den som kan INTE definiera sina egna behov kan beviljas

• Nora kommun står för larmbesvarandet/åtgärdandet
• Nora kommun sköter den dagliga hanteringen av larmet (laddning m.m)
• Nora kommun administrerar larmenheten

eller

• larm med egen larmmottagare, dvs en anhörig kan vara den som tar emot ett larm
• Nora kommun tillsammans med den enskilde sköter dagliga hantering av larmet (laddning m.m)
• Nora kommun administrerar larmenheten

Ovanstående erbjudanden kan kombineras eller modifieras i viss utsträckning men logiken följer nedanstående beskrivning:

Ansvarsförhållanden

Nora kommun bör, i relation till mobila larm med GPS-funktion, ha samma ansvar som vad gäller vanliga trygghetslarm. Tillkommande ansvar vid användning av mobila larm är

• Konfigurering av tjänsten. Innebär att den anpassas individuellt efter den som fått den förskriven eller beviljad. Konfiguration av larmen bör ske så nära bäraren som möjligt men med stöd av tekniker från omvårdnadshjälpmedel som i sin tur backas upp av leverantören
• Organisationen Larmgruppen används för lagerhållning och beställning av larmen.
• Nora kommun ansvarar för larmbesvarande och åtgärd i de fall ingen annan kan göra det.

Effekter

För den enskilde finns stora effekter rörande självständighet och trygghet vid användandet av mobila larm med GPS-funktion med allt vad det för med sig av aktivitet och möjligheter.

• För de som bor på vård- och omsorgsboende så innebär mobila larm med GPS-funktion en ökad säkerhet vilket i sin tur ger möjligheten att ha öppna dörrar, dvs inte begränsa rörelsefriheten för den enskilde.
• För verksamheten innebär det att man inte behöver ha extra personal inne för att hantera aktiva personer med kognitiv svikt med stort behov av aktivitet.
• För anhöriga innebär mobila larm med GPS-funktion en trygghet och avlastning i anhörigvården. Den anhörige behöver inte vara påpasslig eller orolig för ett försvinnande.
• För samhället i stort finns stora monetära vinster med mobila larm med GPS-funktion. Den som är försvunnen kan med enkelhet hittas vilket innebär minskade eftersöksresurser för exempelvis polis.
• För sjukvården kan mobila larm med GPS-funktion ha effekten att vårdbehov minskar, framförallt vid ett försvinnande då den med mobila larm med GPS-funktion lätt kan hittas innan skada sker.

Förutsättningar

Aktiviteter som krävs innan start:

• Processkartläggning av individens och verksamhetens aktiviteter avseende insatsen
• Beslut om införande
• Klargörande av eventuella avgifter från brukare
• Underlag för bedömningsgrunder och beslut inom lagrum för insatsen (SoL/HSL)
• Rutiner för lagerhållning och distribution
• Rutiner för beställning, installation och uppföljning

Kostnader

Inköp av larm är beroende på volym. Den volym som antas tillgodose behovet uppgår till ca 16 larmenheter. Kostnaderna för respektive enhet varierar beroende på enhet men den enhet som kommer att vara som grund för tjänsten är Pico Minifinder. Den enheten kostar ca 1500 kr och är en engångskostnad. Övriga enheter är ”sulan” och ”klockan”. Kostnaden för dessa är ca 3500 kr.

Abonnemangskostnader uppgår till ca 595 kr i månaden per enhet.

Larmenhet	Antal	Kostnader
MiniFinder	10	15 000 kr (engångskostnad)
”Sulan”	3	10 500 kr (engångskostnad)
”Klockan”	3	10 500 kr (engångskostnad)
Abonnemang	16	114 000 kr (per år)

Intäkterna från avgiften för användandet av mobilt larm med GPS-funktion beräknas bli

• Installation 16 larmenheter á 500 kr per installation ger 8000 kr
• Avgift för mobilt trygghetslarm 16 larmenheter á 355 kr per enhet ger 68160 kr per år.

Den totala kostnaden för Nora kommun, exklusive inköpen, blir då differensen mellan abonnemangskostnaden och avgiften och motsvarar ca 45 000 kr per år. Installationsavgiften ger täckningsbidrag på inköpen och vid 16 nya installationer per år är kostnaden för inköpen i princip täckta.

Förslag till beslut

Utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

• att införa mobila trygghetslarm med GPS-funktion
• att jämställa avgifterna för mobilt trygghetslarm med GPS-funktion med sedvandligt trygghetslarm då tjänsten beviljas enligt SoL
• att uppdra till verksamheten att ta fram och fastställa nödvändiga processer och rutiner för verkställighet och utförande