IBIC är en metodik utvecklad av Socialstyrelsen i syfte att hjälpa omsorgsgivare att utveckla ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation. IBIC, utgår från brukarens behov, resurser och mål. Tanken är att handläggare och utförare ska använda Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som gemensamt tankesätt och språk.
Utvecklingen av IBIC startade 2008. IBIC är inriktat på socialtjänstens arbete och alltså inte verksamheter som styrs av hälso-och sjukvården. Strukturen i IBIC skall användas för att beskriva och dokumentera brukarens behov i dennes vardag. Målet med IBIC är att få brukarens behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet samt att säkerställa att brukaren får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. Brukarens behov delas upp i nio livsområden, för att alla aspekter av brukarens vardag ska analyseras. IBIC:s målgrupp är vuxna oavsett ålder samt personer med funktionsvariationer med insatser i vardagen av socialtjänstlagen, SoL eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Enligt Socialstyrelsen ska IBIC underlätta samarbetet mellan professionella och anhöriga samt brukaren, genom att utredningar och genomförandet av insatser blir mer likvärdiga och rättssäkra. IBIC ska göra det tydligt för utföraren vilket stöd brukaren behöver samt göra det lättare att följa upp behov och mål.
Enligt Socialstyrelsens vägledning om IBIC2 så har såväl Socialstyrelsen som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, påpekat att lokala policys och riktlinjer kan påverka så att insatser inte fyller sitt syfte. De påpekar även att det finns olikheter i insatsers utförande beroende på var i landet brukaren bor. Det framkommer även att beslutade insatser ej blir verkställda samt att den brukarnära personalen inte har kunskap om brukarens behov, mål eller vilken insats som är beslutad. Förhoppningen är att IBIC ska bidra till att minska dessa problem.
Vid handläggning med IBIC ska handläggaren tydliggöra vad brukaren klarar i sin vardag, vilka svårigheter som finns just nu samt hur dessa begränsar vardagen. Fokus blir således på brukarens resurser, de behov som bör tillgodoses för att brukaren ska få en skälig levnadsnivå samt vilka mål brukaren har. När brukarens behov formuleras i IBIC ligger fokus på de individuella målen, vad brukaren vill uppnå.
IBIC använder begreppet målrelaterade behov för att identifiera brukares behov. För att göra det, behövs kunskap om det aktuella funktionstillståndet (hälsotillståndet) och det funktionstillstånd som brukaren vill uppnå. Det senare kallas inom IBIC för det avsedda funktionstillståndet och logiken är att brukarens behov är skillnaden mellan dessa två tillstånd. Handläggaren analyserar således det aktuella funktionstillståndet i relation till avsett funktionstillstånd. Det avsedda funktionstillståndet måste vara möjligt att uppnå. Brukarens funktionstillstånd kan inte alltid förbättras utan det kan handla om att upprätthålla givet tillstånd eller skapa delmål för att inte brukarens tillstånd i sin helhet skall försämras.
Figur 1: Omsorgens roll är att hjälpa brukaren att uppnå det avsedda funktionstillståndet/hälsotillståndet
Arbetet med IBIC följer en given process. Brukarens behov uppmärksammas, utreds, beslut fattas för att efterföljas av att insatsen ska utformas, genomföras och sedan följas upp. Handläggarens utredning utgör beslutsunderlaget när en insats bestäms och blir sedan utgångspunkten för hur insatsen utformas, genomförs och följs upp. Information kring behov, resurser och mål behövs för att brukaren tillsammans med utförarens brukarnära personal skall kunna planera hur en beslutad insats skall genomföras men även för att säkerställa att utföraren använder lämpliga arbetssätt samt har rätt kompetens för att möta brukarens behov. För att följa upp och utvärdera brukarens situation allteftersom tiden går behövs en beskrivning av det nya funktionsståndet, det vill säga beskriva måluppfyllelsen och den aktuella livssituation som brukaren har. Hälsotillståndet kan kompletteras med brukarens upplevelse av livskvalitet. Alltså om insatsen har påverkat brukaren i en positiv riktning även känslomässigt. IBIC följer även upp insatsens kvalitet utifrån hur väl insatsen har genomförts enligt planeringen och brukarens förväntningar på utförandet. Uppföljningen säkerställer en kvalitativ omsorg utifrån brukarens behov.
