Det är enligt lag alltid kommunerna som ansvarar för att utförd vård och omsorg är av god kvalitet. Detta oavsett om den utförs av en extern utförare eller inom kommunens egen organisation.
I och med inträdet av Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 så har kommunerna behövt hitta nya vägar att hantera detta kvalitetsansvar då de inte själva kan styra utförarorganisationen. Förfrågningsunderlaget har blivit det gängse dokument som används för att formulera förutsättningarna vid upphandling av utförare och används därför även senare som styrmedel i den ordinarie driften.

I förfrågningsunderlaget formuleras de krav som sedan ska följas upp. Det innebär att mål och politiska viljeyttringar måste omformuleras till krav, som sedan enkelt ska kunna följas upp. Det behöver även tydligt framgå i förfrågningsunderlaget hur dessa krav ska följas upp. Kvalitetskraven ska därmed formuleras och bygga på politiska mål, lagar, föreskrifter, allmänna råd samt bästa tillgängliga kunskap.

Det är inom hemtjänst som flest kommuner, infört valfrihetssystem. Kommunernas modeller för valfrihet skiljer sig åt och omfattar allt från serviceinsatser, omvårdnadsinsatser till delegerad hemsjukvård. Ersättningsmodellen baseras ofta på analys av kostnader för den egna verksamheten men även prisnivån i andra kommuner i regionen, marknadssituationen, effektiviseringskrav samt politiska prioriteringar. Godkända leverantörer ska ha samma villkor. Det gäller både kvalitetskrav som ersättningsbelopp. Ersättningen fördelas ofta upp till utförarna utifrån ambitionen att skapa liknande ekonomiska möjligheter för alla utförare. Sådana faktorer kan vara, typ av tjänst, tidsdifferentiering (dag, kväll, natt, helg) område, (tätort eller glesbygd) samt om utföraren är i egen eller privat regi (uppdragets omfattning, fria nyttigheter, momskompensation).

De vanligaste ersättningsmodellerna är att utförarna får ersättning för biståndsbeslutad insats, beviljad tid eller för utförd tid i förhållande till biståndsbeslutet.

• 68 kommuner (45%) ersätter för utförd eller arbetad tid
• 77 kommuner (51%) ersätter för beviljad, planerad eller schablontid
• 5 kommuner (3%) ersätter genom andra former (nivå, tjänst, prestation)

År 2019 var genomsnittet på dagtid för omvårdnadsinsatser 426 kronor per timme, variationen mellan kommunerna var från 315 till 558 kronor per timme. Det förekommer alltså en stor spridning. Anledning till detta är att kommunerna använder olika ersättningsmodellerna och olika sätt att rapportera tid men även olika former av kravställning vid upphandlingar kan påverka.

Andelen kommuner som använder LOV-system är enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner stabil. LOV tillämpas främst i kommuner med många invånare. Öppna jämförelser gör även gällande att många av kommunerna ser över sina ersättningsmodeller, främst avseende beviljad eller utförd tid.