Vid utvecklingen av IBIC har Socialstyrelsen utgått från ICF. Fokus i IBIC ligger i ICFs funktionstillstånd Aktivitet och Delaktighet. Funktionstillstånden Aktivitet och Delaktighet har i IBIC brutits ner till nio kapitel, som i IBIC omnämns som livsområden. Dessa är:
- Lärande och att tillämpa kunskap
- Allmänna uppgifter och krav
- Kommunikation
- Förflyttning
- Personlig vård
- Hemliv
- Mellanmänskliga interaktioner och relationer
- Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv
- Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv
Dessa kompletteras med de två kategorierna Känsla av trygghet och Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående.
Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer men även hälsotillstånd kallas i IBIC för relaterade faktorer. I arbete enligt IBIC ska handläggaren ta hänsyn till relaterade faktorer, dvs uppgifter som hindrar eller underlättar för brukaren i de livsområden som är aktuella för utredning.
Figur 5: Relationen mellan ICF-modellen och IBIC och dess livsområden och kategorier
Genom att använda ICF inom IBIC så beskrivs brukarens förutsättningar och behov enhetligt, entydigt och jämförbart. Om begreppen blir vardagsspråk gynnar det gemensamma processer inom såväl socialtjänsten som i samarbetet med hälso- och sjukvården. Ett gemensamt språk bidrar till rättssäkerhet och likvärdig handläggning. Utförarna får tydligt underlag för planering och uppföljning av genomförandet.
För att använda IBIC behövs kunskap om ICF som tankemodell men även som klassifikation då de kompletterar varandra. Tillsammans förklarar de två begreppssfärerna kroppens fungerande, brukarens delaktighet i sin livssituation samt dennes genomförande av aktiviteter.
Det råder en förvirring inom IBIC metodiken mellan begreppen funktionstillstånd och hälsotillstånd, där inte heller ICF bidrar till att skapa klarhet. Både begreppen har i och med IBIC dubbla betydelser, vilket skapar otydlighet. Med de begränsade resurser som funnits vid skrivandet av denna rapport kan vi endast konstatera detta, varvid båda begreppen kommer användas i rapporten.
Brukaren redogör för sin situation, sina resurser samt vad denne har för begränsningar i genomförande och engagemang inom de olika livsområdena. Detta ligger till grund för handläggarens bedömning och beslut. Bedömning av inriktning på stöd görs för samtliga funktionstillstånd inom aktiviteter och delaktighet samt när bedömning görs av Känsla av trygghet. Dessa används även för att utföraren skall kunna planera och utföra insatser på avsett sätt.
I dagsläget saknar IBIC dock förslag på strukturerad dokumentation av insatser. Detta gör att det i metodiken inte går att tydliggöra och koppla ihop behov inom livsområden som ska tillgodoses med en eller flera insatser. Det används istället lokalt beslutade insatsbegrepp som inte självklart blir jämförbara för andra aktörer eller vid övergripande nationell analys.
