Arbetet med framtagandet av rapporten genomfördes i fyra faser.
Fas 1 hade en explorativ karaktär och syftade till att öka författarnas kunskap om beslutsfattande och arbetsprocesser kopplat till införandet av Socialstyrelsens arbetsmetodik IBIC samt IBICs inverkan på införande och användande av välfärdsteknik. Utgångspunkten för denna fas var diskussioner på en nationell Workshop om e-ledsagning i februari 2019, arrangerad av FoU-projektet Utvecklingssamverkan GPS-larm. Vidare utgår rapporten från huvudförfattarens Anna-Lena Oskarssons insikter och reflektioner som utbildad handläggare och 10 år som omsorgschef. Hennes syn på kring ekonomiska förutsättningarna för brukarnära verksamheten inom omsorgen, beslutsfattandet, arbetsmiljön, arbetet med arbetsmetodiken samt effekterna av införandet av IBIC.
Huvudförfattarens utbildning, erfarenheter, kunskap och kontakter inom olika kommuner har varit en stor fördel i arbetet och möjliggjorde insamling av omfattande material genom informella samtal samt semistrukturerade intervjuer med representanter från ett femtiotal kommuner. Den informella formen för datainsamling som tillämpades i den första fasen gjorde att respondenterna vågade prata ohämmat om upplevda problem och utmaningar i vardagen samt oron i relation till införande av IBIC. Det insamlade materialet sammanställdes och problemområden identifierades.
Fas 2 syftade till att utvärdera resultaten från fas 1 och genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med representanter från nio utvalda kommuner. Semistrukturerade samtal gav oss möjlighet att diskutera ett antal utvalda områden (baserad på resultatet från fas 1) men också ställa följdfrågor och upptäcka nya aspekter av det studerade ämnet. Det samlade materialet analyserades därefter och sammanställdes.
Fas 3 syftade till att presentera, diskutera och generalisera resultaten från föregående faser. Denna fas genomfördes i form av en workshop med åtta representanter från sex kommuner av varierade storlek och förutsättningar. För att inte påverka workshopsdeltagarnas åsikter genom att visa dem resultatet från våra tidigare analyser, startade workshopen med att låta deltagarna diskutera fritt konsekvenserna av införandet av IBIC i deras verksamheter. Den bild som framkom från diskussionerna stämde väl överens med den bilden författarna fått från tidigare analyser. På det sättet konstaterades att resultatet är generellt och de identifierade problemområdena föreligger i flera kommuner runt om i landet. Efter diskussioner presenterades resultatet för deltagarna från tidigare analyser i syftet att samla deltagarnas synpunkter på den analys som gjorts och därvid fördjupa kunskapen inom området. Resultatet av analyser av insamlat material inom ramen för arbetet med rapporten presenteras i resultatdelen och slutsatserna av denna rapport.
Fas 4 bestod av litteraturstudie främst av Socialstyrelsens material samt skrivandet av rapporten, vilket genomfördes främst av huvudförfattaren. Det framtagna utkastet av rapporten vidareutvecklades senare av de tre författarna gemensamt. Rapporten har i olika faser skickats ut till utvalda representanter för att verifiera dess innehåll.
Med tanke på ämnet och de konstaterade slutsatserna har vi valt att anonymisera alla de kommunanställda som deltagit i arbetet. Det har varit såväl personer med titeln socialchef, MAR, handläggare, strateg, enhetschef, arbetsterapeut, undersköterska samt projektledare för välfärdsteknik. Det som är gemensamt är att de alla är ambitiösa och insiktsfulla medarbetare som vi valt att rådfråga eller engagera i arbetet utifrån deras vilja att bidra till att utveckla omsorgen.
