Här listas viktiga definitioner för att skapa ökad förståelse kopplat till rapportens innehåll. Ytterligare begrepp beskrivs i rapportens löpande text.
| Socialtjänsten | Socialtjänsten alternativt socialförvaltningen är den kommunala verksamhet som lyder under varje kommuns socialnämnd eller annan nämnd som ansvarar för det praktiska och politiska arbete som regleras av socialtjänstlagen. |
| Socialtjänstlagen, (SoL) | Lagen styr medborgares rätt till ekonomiskt bistånd, vård och omsorg. Innehåller regler för hur kommunen ska ge hjälp. Socialtjänstens möjliga stödformer bygger på frivillighet och benämns som bistånd. Biståndet ska bidra till att brukaren får en skälig levnadsnivå. Vad som är skälig levnadsnivå beslutas av kommunen. Biståndet ska utformas så att det stärker brukarens möjligheter att leva ett självständigt liv. |
| Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS) | Individ (brukare) med funktionsvariation kan ha rätt till stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagens syfte är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. LSS är en tvingande rättighetslag som innehåller tio insatser för särskilt stöd och särskild service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. |
| Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) | Är en målinriktad ramlag, vilket innebär att den innehåller övergripande mål och riktlinjer som styr hälso- och sjukvården. Med hälso- och sjukvård avses i denna rapport åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar samt skador. |
| Lagen om valfrihetssystem, (LoV) | Lag som bland annat ger kommuner möjlighet att erbjuda medborgarna valfrihet kring vilken utförare (omsorgsgivare) som ska erbjuda och utföra den individuella vård och omsorg som varje enskild individ (brukare) har rätt till enligt Socialtjänstlagen. |
| Handläggare | Är den tjänsteman inom kommunen, som på uppdrag av kommunens socialtjänst/socialnämnd handlägger ärenden som omfattas av det kommunala ansvaret. Ofta även benämnd biståndshandläggare. |
| Chef | I denna rapport avser begreppet chef första linjens chef, dvs chefen över den direkt brukarnära personalen. Ofta kallad enhetschef eller områdeschef inom hemtjänst och på särskilda boenden. |
| Utförare | Omsorgsgivare som utför vård och omsorg på uppdrag, oavsett om det är i privat eller offentlig regi. I rapporten används begreppet också för att benämna undersköterskor och annan brukarnära personal. |
| Brukare | Den individ som erbjuds vård- och omsorg av kommunen. Kallas patient i den landstingsdrivna vården. I flera kommuner används istället begreppen individ, medborgare, kund, eller den enskilde. Socialstyrelsen använder begreppet brukare i sin termdatabas och därmed används brukare i denna rapport. |
| Insats | De uppgifter som en utförare genomför i enlighet med handläggarens beslut. |
| Genomförandeplan, (Gfp) | Skriftlig beskrivning om hur en eller flera beslutade insatser praktiskt ska genomföras för brukaren. Genomförandeplanen tas vanligtvis fram tillsammans med brukaren och ses som en överenskommelse. |
| Nationell informationsstruktur, (NI) | Ett ramverk för strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. NI är ett verktyg för att underlätta för olika aktörer att kunna samarbeta bättre och kommunicera genom överenskomna regler. Detta görs genom process-, begrepp- samt informationsmodeller. |
| Individanpassad process | Syftar till den process som brukaren genomgår med syfte att förstå och identifiera samt förändra individens (brukarens) hälsotillstånd och att följa upp resultatet av detta. |
| ICD-10 | Internationell statistisk klassifikation som klassificerar sjukdomar och relaterade hälsoproblem. |
| ICF och ICF-modellen | Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder i relation till hälsa. Klassifikationen är ett komplement till ICD-10 och klassificerar det som inte ingår i ICD-10. I ICF beskrivs hälsa, komponenter av välbefinnande som har med hälsa att göra samt hälsorelaterade tillstånd. ICF kartlägger olika aspekter av brukarens fungerande men inte själva personen och har därför en allmängiltig tillämpning och kan tillämpas på alla människor. ICF används för att med gemensamt språk få en bild över hur brukarens hälsa kan förstås och blir således en systematisk och strukturerad begreppssfär och grund för arbetssätt.
ICF modellen ger handläggaren stöd i att beskriva brukarens situation både psykiskt, fysiskt och socialt. Modellen tar utgångspunkt i att brukarens delaktighet börjar med fungerande vardagssituationer. |
| Socialtjänstprocessen | Den process som sker för att initiera (aktualisera), utreda, utföra och följa upp en brukarens behov och det stöd som ges. |
| IBIC | Förkortning för metodiken Individens behov i centrum. IBIC är utvecklad av Socialstyrelsen och beskrivs i denna rapport. |
Definitioner enligt IBIC
| Livsområde | Inom IBIC metodiken så ska en individs behov analyseras utifrån nio livsområden (även benämnt kapitel) samt två kategorier, för att synliggöra alla aspekter av brukarens livssituation. Dessa är:
Dessa kompletteras med kategorierna:
|
| Informerande samtal | IBIC använder begreppet informerande samtal om det samtal där brukaren delges information om socialtjänsten, utredningens genomförande och omfattning. Det skall även synliggöra vilka livsområden som är aktuella för utredning tillsammans med brukaren. Det informerande samtalet ger även fakta och underlag för utredningen. |
| Förtydligande frågeställning | IBIC använder begreppet förtydligande frågeställning, vilket innebär resultatet av det informerade samtalet. Frågeställningarna ska tydliggöra brukarens aktuella livsområden och vara den röda tråden i Socialtjänstprocessen och dess processteg. |
| Funktionstillstånd | Grundläggande begrepp inom ICF som även används inom IBIC. Definieras enligt Socialstyrelsens termdatabas som tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet.
Beskriver enligt ICF brukarens funktion och förmågor i vardagliga situationer och gör det i relation till brukarens sjukdomar/skador/ störningar och kontextuella faktorer (såsom omgivnings- och personliga faktorer). Omfattas av begreppen kroppsfunktion, kroppsstruktur, aktivitet samt delaktighet. Benämns även som hälsotillstånd inom IBIC. |
| Hälsotillstånd | Ett av de huvudsakliga begreppen inom såväl IBIC som ICF som inom sjukvården.
Inom IBIC används begreppet med två olika betydelser. Dels för att beskriva det tillstånd, motsvarande funktionstillstånd inom ICF, som handläggaren analyserar fram som det aktuella och det önskade (avsedda) i mötet med brukaren. Begreppet används även i enlighet med ICF som en övergripande benämning för de diagnoser, sjukdomstillstånd och störningar som inte kategoriseras i ICF-modellen, utan i ICD-10. Begreppet ska inte självklart blandas ihop med användandet av samma begrepp inom övrig hälso- och sjukvård. I Socialstyrelsens termdatabas står att hälsotillstånd används i flera betydelser och att det innebär att om man vill vara precis måste man tydliggöra vilken betydelse som avses. Socialstyrelsens termdatabas avråder dock från att använda det med betydelsen tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet, alltså som synonym till funktionstillstånd. Används ändå delvis med denna betydelse inom IBIC. |
| Individens uppfattning om sitt funktionstillstånd | Brukarens beskrivning av sitt genomförande av handlingar, uppgifter och engagemang i livsområden kallas för individens uppfattning om sitt funktionstillstånd. |
| Önskat funktionstillstånd | Önskat funktionstillstånd är målet med insatsen, vilket kan men inte måste överensstämma med brukarens målbild. |
| Relaterade faktorer | Relaterade faktorer är vad som hindrar eller underlättar för brukaren i det dagliga livet. |
| Kroppsfunktioner | Beskriver fysiologiska och psykologiska faktorer. Hela den mänskliga organismen, inklusive hjärnan och dess funktioner. |
| Kroppsstrukturer | Beskriver kroppens anatomiska delar, hjärnan organ och lemmar. |
| Aktivitet | Avser de uppgifter/handlingar som brukaren kan göra (kapacitet) och faktiskt gör (genomförande). |
| Delaktighet | Avser brukarens engagemang i livet, det innefattar att vara autonom och bestämma över sitt eget liv. Delaktighet skall inte förväxlas med deltagande. Delaktighet skall ses som aktiv medverkan och förutsätter någon grad av inflytande. |
| Kontextuella faktorer | Brukarens kontextuella faktorer innehåller komponenterna omgivningsfaktorer och personliga faktorer. |
| Omgivningsfaktorer | Utgörs av den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivning eller miljö som brukaren befinner sig i. |
| Personliga faktorer | Innehåller information som bidrar till att förklara hur brukaren fungerar i olika situationer utifrån bakgrund, erfarenhet samt bakgrundsfaktorer. |
